Laxsoppa, vorschmack, lever med lingonsås och potatismos, pyttipanna, fläsksås, oscarschnitzel, jägarschnitzel, skagenröra och andra traditionella maträtter. Och strömming, härliga, stekta strömmingar. Och alla tycks ha sin bestämda åsikt om vilken restaurang som serverar de bästa strömmingarna. Som efterrätt finns naturligtvis både bondost med hjortronsylt och tranbär med kolasås. Och om maten inte är den mest traditionellt finländska, har de klassiska restaurangerna genuin kunskap i det klassiska franska köket samt till och med köksmästare som prisbelönats med Michelin-stjärnor. Men gemensamt för alla dessa restauranger är att de har en lång historia och att de under årens lopp har förtjänat sin bestående plats i helsingforsarnas hjärtan.
Utöver mat som respekterar traditioner har många restauranger på ett beundransvärt sätt lyckats bevara sin ursprungliga interiör. I restaurangerna kan du få beundra armaturer av Paavo Tynell och gamla Artek-möbler. Samtidigt kan du göra en tidsresa i finländsk design och inredningsplanering från art nouveau- och jugendtiden. Den prisbelönade helhet i Savoy som Alvar Aalto ritade är redan i sig en sevärdhet. Men även Meiccu, Elite, Kosmos, Palace och Brasserie Kämp utandas en särskild värdighet. En stämning som påminner mer om kvartersrestauranger kan du få uppleva till exempel i Sea Horse, Kannas, Cella, Konstan Möljä och Wellamo.
Restaurangernas väggar har säkert hunnit se och höra många intressanta händelser och berättelser när restauranggästerna under åren har njutit av livet, ätit (och druckit) – såväl landets politiska och kulturella elit som vanligt folk och även dagdrömmare. Det är alltså inte konstigt att nästan varje helsingforsare har starka känslomässiga band och minnen till dessa restauranger. Minnen som har bevarats från far till son och från mor till dotter.