Maija Tanninen-Mattila

”Ett av de finaste och vackraste biblioteken i hela världen. Det är redan arkitektoniskt en fin byggnad som Engel ritade och stället har en härlig stämning. I universitetets bibliotek avspeglas Helsingfors dimensioner: kanske en liten stad jämfört med världens största, men med en intensiv stämning. Det känns fint att varva ner och koncentrera sig i biblioteket, platsen är som ett civilisationens tempel. Då jag som ung studerade konsthistoria, var det viktigt att få läsa i en vacker miljö. Och kupolen är stilig!”

´”Ett härligt café i Berghäll. Det är så fint byggt, så snyggt planerat och omsorgsfullt genomfört. Här blir jag alltid på gott humör. Hela konceptet fungerar, också det ätbara är gott. Från de stora fönstren strömmar det in ljus, och du inser att du är i en stad. IPI Kulmakuppila passar bra för en slappardag i Berghäll. I vår familj säger vi alltid att vi går ut och ”slappar” på stan. Det är planlöst promenerande, ibland sitter vi ner i ett café, läser litet och därefter funderar vi vart vi sedan ska gå. Det är vårt favoritsätt att vara.”

”Jag och min man har sällskapat i 40 valborgar. Vi promenerade en valborgsafton intill statyn Havis Amanda och satte oss ner vid statyns kant. Havis Amanda är en av få springbrunnar i Helsingfors, och vintertid är den stängd. Därför betyder öppnandet av springbrunnen för oss alltid sommar och glädje. Havis Amanda är symbolen för det glädjefulla Helsingfors. Det är inte en staty som avbildar en storman, som man andäktigt närmar sig för att respektera historien, utan den hyllar njutningen. Det finns inte många sådana statyer.”

”En pärla i Helsingfors, som alla inte känner särskilt väl. Det är en av de finaste utställningslokalerna som finns, och för mig är det en lokal som höjer sig över de andra. Den är mänsklig och den har vackra dimensioner. Då jag ledde Konsthallen, brukade jag innan den öppnades och på nytt efter att den stängdes ensam gå runt i salarna. Det var den största fördelen med att vara museidirektör, så häftigt och härligt! Om du kommer på lunch till restaurang Farang som finns i Konsthallen, titta upp mot de fina fönstren och de fresker som Ellen Thessleff skapat.”

”I Helsingfors finns många härliga caféer. Ekbergs interiör har förblivit fin med Paavo Tynells lampor. Ekberg är för mig något personligt, för tio år efter det att vi med min man träffats vid Havis Amanda gifte vi oss i magistraten i Böle och därefter åt vi champagnekorksbakelser hos Ekberg.”

”Från mitt arbetsrumsfönster i Tennispalatset ser jag Naturhistoriska museets torn. På vintern är det upplyst. Ofta funderar jag att om jag gick upp i tornet och tittade runt, hur många fina museer jag skulle se! Konsthallen, Nationalmuseet, HAM, Villa Hagasund, Kiasma, Amos Rex, de är alla precis i närheten! Såväl små pärlor som stora, internationella museer. Det fantastiska är, att tillsammans är de mer än summan av sina delar.” 

”På Hagnäs torg ska du avnjuta kaffe i Kahvisiskots tält och äta en portion risgrynsgröt. I tältet sitter man ibland vid minusgrader och ibland vid solsken. Intill spelar någon tango. Hagnäs torg är livsnära, annorlunda än alla andra ställen.”

”Då jag presenterar Helsingfors för mina utländska gäster, går vi ofta till Lehtovaara för att äta. Lehtovaara representerar en form av bestående kulturrestauranger i Helsingfors, såsom Elite och några andra. Lyckligtvis har de bibehållit sina interiörer. Lehtovaaras klassikerportion är coeur de filet: före de olympiska spelen i Helsingfors 1952 skickades kockarna utomlands för att lära sig laga portionen. Efter middagen tar vi gärna en promenad till Sibelius-monumentet. Det är lite av en motsats till Ville Vallgrens Havis Amanda – ett monument som en kvinna gjort över en storman. Vid monumentet talar vi ofta om den fördomsfria finländska modernismen. Sedan kan promenaden fortsätta längs stranden till Mestaritalli eller café Regatta och därefter tar vi en titt på mattbryggorna.”