Eken som kungen planterade
I Kungseksparken växer en vacker, fridlyst ek, som gett parken sitt namn. Enligt historien var det Sveriges kung Gustav III som själv planterade trädet i slutet av 1700-talet. Vi vet inte varför han planterade trädet just där, men vackert är det. Trädet har sett en hel del under århundradena, men fortfarande står det stolt där intill den gamla färdvägen.
Var? Kungseksparken, intill Långforsen vid Vanda å
Finlands ståtligaste päronträd
Päronträdet i parken vid Hertonäs gård är kanske det ståtligaste i Finland. Trädet är det sista i sitt slag. I den ursprungliga trädgården fanns bärbuskar och fruktträd, men det enda som återstår är detta enda päronträd. Trädet planterades på 1800-talet och har nu vuxit till en ansenlig storlek. Den har en omkrets på 277 cm och en höjd på drygt 15 meter, så päronen högst uppe är svåra att nå. Trädet kunde även ha större mått, men under åren har det förlorat en av sina ursprungliga tre förgreningar.
Var? Parken vid Hertonäs gård, nära gårdsbyggnaden, på den sydöstra sidan
Offertallen på Degerö
På den lilla öppna platsen bakom köpcentret står ett träd, som tycks ha gått vilse bland betongelementen. Trädet har funnits där långt före dem, men det är inte fråga om vilken som helst tall. Sägen berättar att den varit en trolltall för det hus som tidigare funnits på platsen. Ett sådant träd fälls inte, utan skyddas, och till det ges offergåvor och trädet ger i gengäld hälsa och framgång. Offersederna har varierat beroende på region och träd. Tyvärr har traditionen för detta träd gått förlorad och ingen vet längre hur offergåvorna gavs. Kanske placerades gåvorna i håligheter i barken, kanske vid trädets rot?
Var? Vid köpcentret på Degerö, bakom K-market
Havtornsträdet i Eira
Havtornsbär är kända som mycket hälsosamma bär och växer i allmänhet på en buske. Den havtornsbuske som växer i Havshamnen är mycket exceptionell, den växer som ett träd och är i havtornsvärlden en verklig jätte. Vanligen blir havtornsbusken högst drygt två meter hög, men havtornsbusken i Eira är upp till sju meter hög och även omfånget vid roten är över en meter. Tidigare växte den uppåt, men tidens tand har tärt på dess hållning och numera böjer den sig mer i horisontal riktning mot havet.
Var? Eira, vid Havshamnens strand, mittemot Flisholmen
Helsingfors största tall
Degerö har en verklig koncentration av de mest betydande träden i Helsingforsregionen. Därför är det inte någon överraskning att på ön växer den sannolikt största tallen i Helsingfors. Alldeles intill den väg som för till Vårdöbryggan, mitt i en förvånansvärt stämningsfull grandunge för att vara en stadsskog, står ett ståtligt träd. År 2003 var omkretsen vid dess rot 365 cm och höjden var rentav 28 meter.
Var? Degerö, vid Rävsundsvägen intill badstranden, kort före Vårdöbryggan
Jätteormgranen i Norra Haga
Ormgranen har långa, slingriga, nästan skottlösa och nedåthängande grenar. Ormgranen är en sällsynt specialvariant av den vanliga skogsgranen. Ännu mer exceptionellt blir trädet på grund av sin storlek: ormgranen blir sällan över 15 meter hög, men den här har en längd på över 25 meter. På grund av sin växtplats får den tyvärr inte den uppmärksamhet som den är värd. Vackra ormgranar kan intresserade däremot beundra i Mejlans arboretum, som har två grupper av ormgranar med ståtlig längd.
Var? Norra Haga, parken sydost om Skådespelarvägen och Krämarvägen, Mejlans Arboretum
Helsingfors tjockaste träd, eken i Tali
Denna bastanta och gamla ek hade redan 1957 en omkrets på 440 cm vid roten. År 2013 var omkretsen aktningsvärda 616 cm, längden uppmättes till 22 meter. Eken är alltså Helsingfors tjockaste träd med en enda stam. Då man ser trädjätten förstår man lätt att eken i forna tider ansetts som den helige åskgudens träd. Helsingfors mest speciella träd är likaså en ek. Exemplaret finns på restaurang Kaisaniemis uteservering. Jämfört med jätten i Tali är denna ek ännu bara en knatte. Helsingfors tjockaste träd finns i parken på Tullholmen och är en klibbal med flera stammar samt med en omkrets på 703 cm.
Var? Tali gård, på golfbanan, bakom klubbhuset
Källa: Kristin Lauharo: Vihreät sylit, Helsingfors stad, Metsämiesten säätiö