Finland takes libraries seriously, the love for reading reflects strongly in their culture. The Finns are ranked as some of the most literate people in the world, as well as some of the most prolific users of libraries. There is also a lot of historic significance that libraries hold amongst the Finns. Every library, whether new or old has a personality of its own and holds a significant position in the cultural scene in Helsinki.
Ode
Helsingfors centrumbibliotek Ode öppnade sina dörrar för allmänheten den 5 december kl. 8, dagen före Finlands 101:a födelsedag. Ode erbjuder sina besökare en plats där man kan lära sig nytt och utveckla sin egen kunskapsbas mad att tillhandahålla information, faciliteter och senaste teknologi fritt tillgänglig för alla.
Ode har varit det självständiga Finlands hundraårsjubileumsårs mest betydelsefulla projekt och kan ses som Helsingfors stads och statens gåva till det hundraåriga Finland och Finlands folk.
För Odes huvud- och arkitektoniska planering har Arkkitehtitoimisto ALA ansvarat och byggnadsentreprenaden har YIT ansvarat för. Den öppna internationella arkitekttävlingen som utlystes i januari 2012 inbringade 544 förslag från hela världen. I november 2012 valdes sex förslag till tävlingens andra omgång, och i juni 2013 offentliggjordes Arkkitehtitoimisto ALA som vinnare med förslaget Käännös.
YIT började bygga centrumbiblioteket Ode i september 2015. Huset innehåller många originella och unika lösningar som kräver specialkunskap av byggaren, till exempel konstruktionen av de två stålbågar som byggnaden ligger på.
Ode är utformat genom att lyssna på och göra användarna delaktiga, på detta sätt har man försäkrat sig om att stadsbornas önskemål och behov har beaktats på bästa möjliga sätt. År 2012 samlades hundratals av stadsbornas biblioteksdrömmar in, och med hjälp av deltagande budgetering fick helsingforsarna distribuera medel till centrumbibliotekets utvecklingsprojekt. Olika kundpaneler och utvecklingssamfund har under åren erbjudit användarperspektiv till planeringen av Ode. De framtida användarna har tillfrågats om till exempel Odes sittmöbler och tidningssamlingar. Också bibliotekets namn är vald genom en öppen namntävling.
Nationalbiblioteket
Granne med Senatstorget och Helsingfors domkyrka finns en av de mest betydande byggnaderna i Helsingfors. Byggnaden gömmer ett hisnande vackert universitetstempel för vetenskap.
Nationalbibliotekets huvudbyggnad är ett av de mest kända minnesmärken av empirearkitektur i Finland från början av 1800-talet och var på sin tid bland allmänna bibliotek också ur europeisk synvinkel betydande.
Nationalbiblioteket är Finlands största och äldsta vetenskapliga bibliotek. Det är också ett av Helsingfors universitetets största separata inrättningar och svarar för bland annat för att bevara det nationella publikationsarvet och unika samlingar. I bibliotekets samlingar ingår över tre miljoner böcker och säsongpublikationer.
Carl Ludvig Engel ritade byggnaden och den blev färdig 1840. Engel förenade på ett säreget sätt teman från klassicistiska perioden och hänvisningar till antiken. Den symmetriska placeringen av bibliotekssalarna och bottenplanen kan härledas från kejsar Diocletianus badinrättningar i Rom och fasaderna har ordnats med tillämpning av antikens tempelarkitektur.
I nationalbiblioteket genomfördes en massiv totalrenovering åren 2013–2015 och det öppnades igen för allmänheten våren 2016. Ändringar på insidan var bland annat att läsesalarnas ursprungliga dörröppningar och trägolv återinfördes samt att takmålningar rekonstruerades i entrérummen.
I bibliotekets samlingar ingår tre miljoner böcker och tre miljoner andra publikationer, totalt 115 hyllkilometer material. Dessutom finns i samlingarna en väldig digital materialsamling.
Rikhardsgatans bibliotek
Rikhardsgatans bibliotek öppnades 1882 och är den första byggnaden i Norden som ritats som ett allmänt bibliotek. Här kan du förnimma hur arbetarbefolkningen gavs möjlighet att utveckla sig och få ett allmänbildande tidsfördriv.
Byggnaden representerar nyrenässans och ritades av arkitekt Carl Theodor Höijer, alltså samma person som ritade bland annat Ateneum och Hotell Kämp. Fruntimmersföreningen i Helsingfors koordinerade penninginsamlingen till biblioteket.
Rikhardsgatans bibliotek var Helsingfors stadsbiblioteks huvudbibliotek fram till 1986. Det är ett aktivt och livskraftigt bibliotek, och många kommer också långväga för att njuta av dess arkitektur och unika stämning. I byggnaden finns stämningsfulla läshörnor, en ljus läsesal, flera slags arbetsutrymmen och fin utsikt över taken i Helsingfors.
I biblioteket finns naturligtvis också böcker. Utöver stora samlingar av skönlitteratur och facklitteratur finns här också en särskild samling på 400 konstnärsböcker. I biblioteket finns också konstutlåning, här kan du låna målningar, grafik, skulpturer och fotografier som tillhör Konstnärsgillet i Helsingfors.
Berghälls bibliotek
Biblioteksbyggnaden i rödtegel som höjer sig på en stilig plats i änden av Porthansgatan är centrum i stadsdelen Berghäll. Då biblioteket öppnades 1912 nådde Helsingfors stadsbiblioteks utlåningsstatistik hisnande höga siffror. Bibliotekets legendariska sagostunder lockade hundratals barn i området och fick också de vildaste piltarna att lyssna tyst.
“Samtliga rum är mycket ljusa och gör ett mycket behagligt intryck. De är roligare och hemtrevligare än stadens läsesal. Förhoppningsvis kommer läshungriga personer i Berghäll och Sörnäs att flitigt utnyttja och trivas i denna nya upplysningshärd.”
Berghälls bibliotek är den fjärde äldsta biblioteksbyggnaden i Finland och har byggts i senjugend med rikliga klassicistiska inslag. Arkitekten Karl Hård af Segerstad använde som modell amerikanska bibliotek och ritade bottenplanen enligt den så kallade butterfly-modellen.
Inne i biblioteket kan du inandas genuin berghällsatmosfär. Här kan du låna utöver böcker också en ukulele, en kantele eller ett mölkky-spel. I bibliotekets regnbågshylla finns litteratur, tecknade serier och filmer med LGBTQ-tema.
Biblioteket i Kajsahuset
Helsingfors universitets huvudbibliotek är Finland största vetenskapliga bibliotek. Kajsahuset invigdes 2012 och representerar ny biblioteksarkitektur och har i Helsingfors blivit ett besöksmål för vänner av både bibliotek och arkitektur.
Den ledande tanken i den flerfaldigt prisbelönade rumsplaneringen har varit att förena vackra, attraktiva och fungerande egenskaper. Slutresultatet är en byggnad som smälter in i sin miljö och utnyttjar naturligt ljus på ett fint sätt. Anttinen Oiva Arkkitehdit Oy svarade för planeringen av biblioteket efter det att byrån segrat i arkitekttävlingen 2008.
De sju våningarna ovan jord förenas av en ovalformad öppning, som det lönar sig upptäcka från ingången vid Fabiansgatan. Då du promenerat uppåt kommer du till den sjunde våningen som är vardagsrumsaktigt. Härifrån öppnar sig en fin utsikt i synnerhet mot gamla empirecentrumet. I bibliotekets inredning finns klassiker inom finländsk formgivning av Ilmari Tapiovaara och Yrjö Kukkapuro.
I biblioteket kan du beundra byggnaden och den omgivande staden, undersöka konstverk, betrakta studenterna och arbeta. Här finns ett tusental arbetsytor med öppna läsområden, tysta läsrum, rum för grupparbete och pausrum. Bokkaféet finns vid ingången mot Berggatan i den andra våningen i byggnaden.
Tölö bibliotek
Arkitekten Aarne Ervi ritade Tölö bibliotek. Då han blev färdig arkitekt arbetade han vid Alvar Aaltos och Toivo Paatelas arkitektbyråer, sedan grundande han sin egen byrå 1938. Då biblioteket öppnades 1970 var dess specialitet den första musikavdelningen i ett bibliotek Helsingfors.
Biblioteket var i flitig användning och med åren behövdes plats för extrahyllor, vilket ledde till att en del arkitektoniska detaljer hamnade i skymundan eller helt doldes. Biblioteket totalrenoverades 2014–2016 och samtidigt grävde man fram de ursprungliga lösningarna, bland annat musikavdelningens ursprungliga öronformade bänkar. Det finns också andra anatomiska detaljer: om du i trapphuset mellan bibliotekets våningar vänder blicken uppåt, ser du ett öga som uppifrån tittar ner på dig.
På kundernas begäran fick biblioteket i samband med renoveringen fler platser för umgänge och social samvaro. Helsingfors stadsbiblioteks största tysta studiesal finns dock kvar fortfarande. Förbindelsen mellan biblioteket och intill varande Topeliusparken återställdes vid renoveringen då de altaner och långa balkonger som öppnar sig mot parken åter öppnades för användning.
Finurlig modernistisk arkitektur, ljus, lekfulla detaljer och omgiven av en grönskande park – vad mer kan man begära av ett bibliotek. En hund, som du kan läsa högt till? Även sådant bjuds det på, men tid måste bokas separat.
I Helsingfors stads bibliotek kan besökaren gratis på bred front få något att läsa, se eller höra. Här finns bland annat trådlös internetförbindelse, kunddatorer samt olika slags data- och utskriftstjänster. I många bibliotek finns färska dagstidningar också på engelska. Utöver böcker kan man också låna exempelvis tennisracketar, skridskor, hörlurar, skidor, pulsmätare eller instrument. Resenärer kan också skaffa ett tillfälligt bibliotekskort (personbevis och adress krävs).