Jultraditioner i Helsingfors

Kluuvikatu joulukatuna
Lead text
Förr i tiden smög hornklädda julgubbar runt om i Helsingfors och pigorna dukade upp på borgerskapets bord lutfisk, korngröt och julöl. Julgranar, julkort och julblommor började komma på 1800-talet. I dag är julen i Helsingfors en blandning av gamla och nya seder.
Alexandersgatan som julgata.
Show in landscape format
Off

Invigning av julgatan

Helsingfors första julgata invigdes 13.12.1930 och var Glogatan. Sedan 1949 har Alexandersgatan varit julgatan. Numera firas invigningen av julgatan i slutet av november.

Luciadagen. Fröken Lucia Ingeborg Spiik på väg till kröningsfesten i Mässhallen (Mannerheimvägen 17).
Show in landscape format
Off

Fröken Lucia

Fröken Lucia blev först bekant i finlandssvenska hem i slutet av 1800-talet. Traditionen kom från Sverige till Finland och dess tanke var att Lucia kommer med ljus i vintermörkret. Sedan 1949 har man valt hela Finlands Lucia. Lucia klär sig vita kläder, rött bälte och i en ljuskorna och kröns i Helsingfors Domkyrka den 13 december. Efter kröningen stiger Lucia med tomtarna ned för kyrkans trappor och Lucia-tåget åker runt i Helsingfors centrum.

Tukos lillajulsfest (eventuellt i Tukos huvudkontor). Människor vid matborden.
Show in landscape format
Off

Lillajul

I skolorna började man fira granfester i slutet av 1800-talet. I början av 1900-talet införde studenterna glada grötfester i samma anda. Senare spred sig lillajulsfesterna till föreningar och arbetsplatser. Traditionellt har lillajul firats aftonen före första adventssöndagen, numera pågår festsäsongen i över en månad.

Kvinnornas julmässa i Heimola 12.12.1935.
Show in landscape format
Off

Julförsäljningar och julmarknader

I december är Helsingfors full av olika julmarknader och skolbasarer. Dessa började man ordna kring början av 1900-talet för att finansiera verksamheten i organisationer och i välgörenhetssyfte. Numera är det största evenemanget Tomasmarknaden som ordnas på Senatstorget. Här finns hantverk, glöggkojor och gratis karusell.

Varuhuset Tempo i julbelysning. Mannerheimvägen 2.
Show in landscape format
Off

Staden klär sig för julen

I århundraden har man med stearinljus skapat ljus i vintermörkret. Seden med upplysta fasader och gårdar härstammar från USA och har piggat upp den finländska julen sedan 1990-talet. Under senare år har Helsingfors fått en ny tradition, då de som bor i våningshus med enhetliga julljus dekorerat hela huset. Håll ögonen öppna, kanske du också upptäcker en julkalender i jätteformat.

Varuhuset Stockmanns skyltfönster julen 1971. Barn beundrar julfönstret.
Show in landscape format
Off

Stockmanns sagofönster

Köpmännen i Helsingfors uppförde redan på 1850-talet i sina butiker julutställningar, där de presenterade julgåvor. I slutet av 1800-talet kunde folk fönstershoppa. Det mest kända julfönstret i Helsingfors är varuhuset Stockmanns sagofönster, som avslöjats sedan 1949 i samband med invigningen av julgatan.

Julgran på Senatstorget. I bakgrunden Domkyrkan.
Show in landscape format
Off

De vackraste julsångerna

Julpsalmer är populär julmusik. Julsånger skapades mycket på 1800- och 1900-talet. Utöver de universella sångerna har finländarna också många egna kära julsånger. Den evangelisk-lutherska kyrkan samlar med sitt allsångsevenemang De vackraste julsångerna runt en miljon finländare som sjunger i kyrkor, krogar, köpcenter och skolor. Även kyrkorna i Helsingfors fylls från första advent av sångare.

Julfest i park. Barn och kvinna står hand i hand i ring.
Show in landscape format
Off

Julstigar

Till barnens jul har alltid hört också utomhusaktiviteter. Julstigar är avgiftsfria evenemang som riktar sig till barnfamiljer och som ger besökarna möjlighet att njuta av den stämningsfulla säsongen. Stigar ordnas runt om i Helsingfors.

Stjärngossarna uppträder på varuhusets hushållsavdelning. Pojkarna är elever i skolan Aleksis Kiven koulu.
Show in landscape format
Off

Stjärngossarna

Skolpojkar samlade i århundraden medel till sina studier genom att sjunga julsånger. Till de mest populära uppvisningarna hör ett sångspel som berättar om Betlehems stjärna och de tre vise männen. Sångspelet kom till Finland på 1700-talet. Numera kan man i Helsingfors stöta på utöver den traditionella versionen också på grupper som uppför exempelvis jazz- eller rockversioner.

Frälsningsarméns julgryta framför varuhuset Stockmanns huvudentré.
Show in landscape format
Off

Julgrytor

Frälsningsarméns julgrytor dyker upp i gatubilden i Helsingfors i mitten av december. Insamlingen har ordnats i Finland sedan 1906.

Julgranen bärs hem från torget, hörnet av Snellmansgatan och Kyrkogatan.
Show in landscape format
Off

Julgranar

Julgranen kom till Helsingfors på 1820-talet. Till en början var granarna små och prydnaderna fåtaliga. Senare har granarna vuxit, prydnaderna blivit rikligare och seden spritt sig till nästan varje hem. Julgranarna och försäljarna börjar synas runt om i staden då julafton närmar sig. Många familjer har som tradition att tillsammans välja och bära hem granen. Stadens gemensamma julgran har rests på Senatstorget sedan 1930.

Julfirande, deltagarna på festen har tomteluvor av papper, till vänster julgranen.
Show in landscape format
Off

Julfirandet hemma

Helsingfors tystnar under julen. Julafton är fridfull, i allmänhet firas julen hemma tillsammans med familjekretsen. Förr firades julen i flera dagar med många släktingar och många av julgästerna var långväga. Till julens program hör utöver bastubad och julmat också spel, lekar och julmusik. Kvällens höjdpunkt är julgubbens besök samt utdelning och öppnande av julklappar. På julafton besöker många också gravgården eller julkyrkan. Under de senaste årtiondena har den tysta julen i staden blivit livligare och folk rör sig också under julhelgen ute på stan. I viss utsträckning är också restauranger och andra tjänster tillgängliga under julen.

Julmorgonens gudstjänst i Karuna kyrka på Fölisön.
Show in landscape format
Off

Julkyrkor

Julen är årets mest populära kyrkliga helg i Finland. Många vill mitt i julstressen uppleva frid och ro. Många har som jultradition att besöka och tända ett ljus vid närståendes gravar. I Helsingfors hålls aftonandakter både i kyrkor och i kapell vid gravgårdar. De första andakterna på julaftonsdagen börjar i Helsingfors vid middagstid. Andakter och gudstjänster på julnatten ordnas på tiotals olika ställen i Helsingfors. Även kapellet i Kampen är öppet för dem som vill stilla sig.

Helsingfors Stadsmissions julutdelning. Hjälppaket paketeras i Betania-huset.
Show in landscape format
Off

De fattigas jullunch

Välgörenhet hör till julens anda också i Helsingfors. En kristlig förening som bär familjen Hurstis namn svarar för de fattigas jullunch. Föreningen delar ut mat och kläder året runt. Till den julfest som ordnas på julafton och som är öppen för alla ingår utöver mat och samvaro dessutom mat och varmhjärtat program. Då deltagarna går hem får de med sig en kasse med julmat. Julfesten firas i Helsingfors mässcenter och samlar ett par tusen gäster och ett hundratal frivilliga som ordnar festen.

Bilar begravda i snö på Skillnaden, framför Svenska teatern.
Show in landscape format
Off

Snö

De flesta anser att ett vitt snötäcke hör till julen. I Helsingfors är julen emellertid tidvis snöfri. Fenomenet är inte nytt, men varje år spekulerar stadsborna i om det blir en svart eller vit jul.

Helsingin talouskauppas reklamtåg, där julgubbarna åker med Solifer-mopeder.
Show in landscape format
Off

Julgubben

Ursprungligen var de finländska julgubbarna unga män som gick från hus till hus och uppsluppet stökiga tiggde om mat och drycker. Julgubbarna hade ansiktsmask av näver, horn på huvudet och en skinnfäll på ryggen. I Helsingfors tämjdes julgubben på 1830-talet och han började besöka högreståndshem iklädd en grå kofta och hade med sig gåvor. Den rödklädda julgubben började komma i början av 1900-talet och ersatte helt den gråklädda julgubben på 1960–70-talen. Nuförtiden kan du i Helsingfors stadskärna också stöta på en julgubbe i en stålmansdräkt som dansar på en lina och underhåller folk.

Bastu i Helsingfors. Människor badar bastu.
Show in landscape format
Off

Julbastu

Julbastun är en uråldrig tradition på julafton. Dess syfte var avsluta vardagens jäkt och att rengöra sig inför julfirandet. Till bastubadet hör ett flertal föreställningar som att man till bastutomten ska lämna ett fat med vatten, en bastukvast och ett ölglas. Nuförtiden går man i julbastu utöver på julaftonskvällen också i god tid på förhand med vänner. Utöver de allmänna basturna har en särskild julbastu redan i flera år varit varm i Helsingfors historiska centrum i Torgkvarteren.

Christmas party at the Tuko wholesalers’ association (probably at the Tuko head office) with people dancing the conga.
Show in landscape format
Off

Dans på annandag jul

Den mest fridfulla och lugna fasen i julfirandet avslutas traditionellt på annandag jul. På landsbygden hörde till traditionen att åka hästsläde, bland högreståndspersoner förekom visiter, fester och till och med dans. Nuförtiden vaknar Helsingfors gator till liv senast på annandagskvällen. Många restauranger har av tradition dans på annandag jul, som på finska kallas Tapanin tanssit. Också biograferna brukar vara mycket välbesökta.

Taustatietoja Helsingin joulutapojen historiasta: Helsingin kaupunginmuseo.

Show image on the left
Off
Show created/updated
Off
Show in search dropdown
Off
Teaser text
Förr i tiden smög hornklädda julgubbar runt om i Helsingfors och pigorna dukade upp på borgerskapets bord lutfisk, korngröt och julöl. Julgranar, julkort och julblommor började komma på 1800-talet. I dag är julen i Helsingfors en blandning av gamla och nya seder.