Alvar Aaltos Helsingfors

Finlandia Hall

Alvar Aalto (1898–1976) är Finlands internationellt mest framgångsrika arkitekt. Han gjorde en lång och mångsidig karriär också som stadsplanerare och möbeldesigner både i Finland och utomlands. Aaltos internationella rykte baserar sig på en säregen blandning av förfinad modernism, lokala material och personliga uttrycksformer.

Följande byggnader som Alvar Aalto ritat finns i Helsingfors:

Alvar Aaltos hem, 1934–36

Aino och Alvar Aaltos hem på Rievägen i Munksnäs färdigställdes hösten 1936. De unga arkitekterna kombinerade i sitt hem modernt och traditionellt tänkande precis som i deras andra arbeten. De möbler som paret Aalto designat hade redan rönt internationell framgång i början av 1930-talet, och paret fulländade sitt hem med sina egna verk. Den kosmopolitiska atmosfären i hemmet framhävs av verk av kända internationella konstnärer som Le Corbusier, Alexander Calder och Poul Henningsen. Parets hem har renoverats med kärlek och är öppet för allmänheten som ett hemmuseum.
Rievägen 20

Restaurang Savoys interiör, 1936–37 

Förbudslagen upphävdes 1932 och därefter var det åter möjligt att äta och dricka gott på restauranger i Finland. Tidningen Helsingin Sanomat skrev i en artikel den 3 juni 1937 med rubriken “Restaurangtrivsel över taken i Helsingfors”, där man konstaterade att: “I A. Ahlströms Aktiebolags nya ståtliga storhus i hörnet av Södra esplanaden och Kaserngatan öppnar i dag den förstklassiga restaurangen Savoy, som av allt att döma kommer att bli huvudstadsbornas och turisternas rekreations- och mötesplats.” 

Vid inredningen av den nya restaurangen Savoy lämnades inget åt slumpen. Arkitekterna Alvar och Aino Aalto var upphovsmännen bakom den klassiska och rediga interiören i restaurangsalen. Artek Oy svarade för inredningsarbetet i Savoy. Arkitekternas mål var att skapa en intim restaurang med utsikt över Helsingfors. Väggar och tak var av björkfaner. Aino Aaltos klubbstolar och Alvar Aaltos renlinjiga armatur skapade en hemtrevlig restaurangsal i Savoy. Den mest kända enskilda inredningsdetaljen i restaurang Savoy är den av Alvar och Aino Aalto designade Savoy-vasen, som numera också är känd som Aalto-vasen. 
Södra esplanaden 14

Swedish

Aaltos visioner märks både i byggnadernas form och även i de små detaljerna.

Skillnadens paviljong, 1951

Paviljongen var den första offentliga byggnaden i Helsingfors som Alvar Aalto ritade. Aalto vann under krigstiden 1941 en planeringstävling som Helsingfors stad ordnat och där syftet var att rita en ingång för det bombskydd som skulle byggas under Skillnadsbacken. På grund av kriget genomförde man inte Aaltos ursprungliga plan utan på platsen byggdes endast en byggnad med trapphus som var avsedd att vara tillfällig. Den nuvarande paviljongen byggdes först 1951. Alvar Aalto ville omarbeta de ritningar som vann tävlingen, eftersom området byggdes först många år efter tävlingen. De trafikarrangemang som Aalto planerat genomfördes inte, och hans andel i planeringen är endast byggnaden ovan jord och trapphuset.
Skillnaden

Ingenjörshuset 1948–53

Efter bombningarna under andra världskriget fanns på Bangatan en tom tomt. I slutet av 1940-talet fick Alvar Aalto av Suomalaisten Teknikkojen Seura uppdraget att rita ett kontorshus. I gatuvåningen i Ingenjörshuset fanns en restaurang. Huset har också tre underjordiska våningar, varav i den översta finns numera nattklubben Club Soho. Byggnaden ritades inklusive inredning på Aaltos byrå; Aalto designade den s.k. handgranatslampan för just detta hus. Byggnaden förstördes i stor omfattning till följd av en mordbrand 1997, då den ursprungliga interiören nästan helt gick förlorad. 
Bangatan 9

Järnhuset, 1951, 1955, 1957

Järnhuset byggdes ursprungligen 1952–55 efter en arkitekttävling som ordnats 1951. Järnhuset är en av de första moderna byggnaderna i Finland som skyddats. Järnhusets arkitektur komprimeras i två element: fasaden mot gatan, som på ett abstrakt sätt anpassar sig till de omgivande byggnaderna samt det viktigaste utrymmet på insidan – Marmorgården – vars kafé utgör en helhet som är ett mästerverk. Marmorgården är en viktig mötesplats i Helsingfors, och har efter en paus på några år igen öppnats för allmänheten.
Centralgatan 3

Våningshusen vid Rievägen, 1952–54

Gruppen av våningshus ritades för Folkpensionsanstaltens personal, men har senare omvandlats till ett normalt bostadsaktiebolag.
Rievägen 12–14

Alvar Aaltos ateljé, 1954–55, 1962–63

Alvar Aaltos ateljé vid Tegelbacken i Munksnäs var ursprungligen Aaltos eget kontor. Byggnaden var endast på kort promenadavstånd från Aaltos hem, där kontoret fanns tidigare. Med ett ökat antal beställningar behövde kontoret mer arbetsutrymme. Aaltos ateljé är ett av de finaste proven på arkitektur från 1950-talet. Intresserade kan besöka huset under guidade turer. 
Tegelbacken 20

Folkpensionsanstaltens huvudkontor, 1953–57

Folkpensionsanstaltens huvudkontor i Tölö är utöver arbetsplats för 400 arbetstagare också ett exceptionellt arkitekturmonument. Experter anser att huset är ett av Aaltos fem bästa arbeten. Huvuddelen av byggnaden blev färdig 1956. 
Nordenskiöldsgatan 12

Kulturhuset, 1952–58

Kulturhuset i Alphyddan ritades av Alvar Aalto och fungerar som evenemangsplats för konferenser, fester, mässor och konserter. I Aalto-salen finns totalt 1 452 sittplatser på läktaren nertill och i den stigande läktaren upptill. Stolarna i läktaren nedtill kan vid behov tas bort vid festtillfällen. Efter totalrenoveringen har Kulturhuset också olika slags mötesrum. 
Sturegatan 4

Stora Ensos huvudkontor, 1959–62

Byggnaden är Stora Enso Abp:s huvudkontor. Huset finns på Skatudden intill Uspenskij-katedralen, havsspaet Allas Sea Pool och pariserhjulet SkyWheel. Byggnaden är inte öppen för allmänheten. 
Kanalgatan 1

Nordea-banken, 1960–65

Alvar Aalto ritade affärsbyggnaden vid Fabiansgatan åren 1960–65. Byggnaden var tidigare känd som Nordiska Föreningsbanken. 
Fabiansgatan 27-29

Akateeminen kirjakauppa
Show in landscape format
Off

Akademiska bokhandeln, 1968–81

Akademiska bokhandeln flyttade 1969 från Stockmanns varuhus lokaler till det av Alvar Aalto ritade nya Bokhuset i hörnet av Centralgatan och Norra esplanaden. Aalto ritade bokhandelns interiör exceptionellt i vit marmor. Numera finns i huset också två kaféer: Café Aalto i övre våningen och Starbucks i gatuplan. 
Centralgatan 1/Norra esplanaden 39

Finlandiahuset, 1965–75

Finlandiahuset ritades 1962 och byggdes 1967–72. De första ritningarna för kongressflygeln gjordes 1970 och byggdes 1973–75. Byggnaden i den vackra parken intill Tölöviken är ett konstverk, som sammanfattar Aaltos vision in i minsta detalj. Finlandiahuset anses allmänt som ett av Alvar Aaltos bästa mästerverk. Aalto ansåg också själv att Finlandiahuset var en hans bästa prestationer under hans arkitektkarriär. Huset är också internationellt berömt och fungerar som ett populärt ställe för konferenser, fester och konserter. I Finlandiahuset ordnas regelbundet guidade rundturer för allmänheten.
Mannerheimvägen 13

Elhuset, 1965–75

Elhuset i Kampen ritades 1973 som huvudkontor för Helsingfors Energi. Placeringen baserar sig på Alvar Aaltos stadsplaneringsplan från 1961. Den exceptionella byggnaden förenades med det elverk som byggts 1939. 
Kampgränden 2

Alvar Aaltos avtryck märks i Helsingfors också i följande byggnader och verk:

Typhus, 1939, Britas
Som en del av Mässhallens bostadsutställning 1939 ritade Aalto ett Typhus för egnahemshusområdet i Britas. Huset baserar sig på en hustyp som Aalto och A. Ahlström Ab utvecklat tillsammans. Det typhus som Aalto ritade för Britas har tyvärr i efterhand helt förändrats och påminner knappast alls om den ursprungliga ritningen.

Bostadshus, 1942, Sockenbacka
Aalto ritade på 40-talet flera hus i Sockenbacka för Strömberg Ab:s behov. Samtliga planerade byggnader byggdes inte och en del av husen har tyvärr redan rivits. Men det finns fortfarande kvar två hus som Aalto ritade för Strömberg Ab. Det tvåvåningshus som finns vid Kornettvägen 18 har veterligen huvudsakligen ritats av Aino Aalto, eftersom Alvar Aalto under kriget arbetade mycket med försvarsuppgifter och var på arbetsuppdrag i Förenta staterna. Byggnaden var planerad att bli ett studenthem men har senare ändrats till ett vanligt bostadshus. 
Kornettvägen 18 

Bostadshus, 1948
Huset ritades som ett bostadshus för Strömberg Ab:s ingenjörer och har byggts i en sluttning så att huset mot gatsidan är i två våningar och mot gårdssidan i tre våningar. Huset som byggdes under krigstiden är i Aaltos produktion ganska vardaglig. 
Kornettvägen 22

Fritidsbyggnad och bastu, 1952
En fritidsbyggnad och strandbastu som Alvar Aalto ritade för Enso-Gutzeits (nuv. Stora Enso) anställda. Huvudbyggnaden med interiören har bevarats i nästan ursprungligt skick. 
Ramsöuddsvägen 24

Bostadshus 1952–55
I Helsingfors finns endast två privathus som ritats av Alvar Aalto: det ena huset är Aaltos familjs hus i Munksnäs och det andra huset finns i Sockenbacka och har ritats för Alvi Hirvonen. Alvi Hirvonen var Aaltos långvariga taxichaufför och arkitekten bytte sina planeringsarvoden mot taxiresor. Huset är privatbostad. 
Sockenbacka

Gravminnesmärken på Sandudds begravningsplats:

Usko Nyströms grav, 1928: Gravsten som Alvar Aalto designade för sin f.d. lärare. 

Ahto Virtanens grav, 1937: Alvar Aaltos svågers och kollegas gravsten. Den marmorplatta som Aalto designade restes först drygt tio år efter Virtanens död.

Uno Ullbergs grav: gravminnesmärke som Alvar Aalto designade 1944 för sin kollega Uno Ullberg.

Aino, Alvar och Elissa Aaltos grav: Gravminnesmärke som Alvar Aalto designade för sin fru Aino. Aino Aalto dog 1949 och i samma grav är också begraven Alvar Aalto 1976 samt senare också Alvar Aaltos andra fru Elissa Aalto.

Mer information om de guidade turerna och om Alvar Aalto finns på webbplatsen alvaraalto.fi.

-----------------------

Källor: 
Leena Makkonen: Alvar Aallon kädenjälki Helsingissä (Helsingfors stadsplaneringskontor 2009), Alvar Aalto-stiftelsen

Simple liftup
Show image on the left
Off
Show created/updated
Off
Show in search dropdown
Off
Teaser text
Alvar Aalto (1898–1976) är Finlands internationellt mest framgångsrika arkitekt. Han gjorde en lång och mångsidig karriär också som stadsplanerare och möbeldesigner både i Finland och utomlands.