Helsinki offers lots of great opportunities for birdwatching in springtime. Most of the birdwatching spots in Helsinki are easy to get to by public transport or bicycle, for example. This article presents five birdwatching locations, four of which are easily accessible, plus Laajalahti Nature Reserve in Espoo, which you can get to by metro. To get to the fifth, the island of Isosaari, you will need to jump on a boat.
Det viktigaste redskapet för en fågelskådare är en kikare. Ett teleskop med fot är alltid till stor hjälp, i synnerhet om du följer fågelflyttningar eller observerar fåglar vid stora våtmarksområden eller öppna fält. Andra viktiga saker för en lyckad fågelutfärd är tillräckligt med varma kläder samt välsmakande och tillräcklig vägkost.
Det lönar sig att tidigt fara på fågelutfärden. Så kallade proffs håller utkik i fågeltorn redan från soluppgången, vilket i synnerhet på våren innebär onaturligt tidiga väckningar. Det kan kännas tungt, men det lönar sig att prova! Då sjunger de flesta fåglar som aktivast och antalet personer som rör sig i terrängen är också mindre. Å andra sidan är t.ex. rovfåglar och tranor aktiva först senare på dagen.
I fågeltornen och på de populära fågelskådningsplatserna råder vanligen en artig och avvaktande tystnad. Högt uppifrån hörs bara flyttfåglarnas tysta flygljud som du kanske inte hör om ditt sällskap är pratglatt. Det lönar sig också alltid att fråga erfarna fågelskådare råd om du inte känner fåglar. Det finns inga dumma frågor!
Gammelstadsviken och åkrarna i Vik
Helsingfors största naturskyddsområde ger möjligheter för såväl en kort utflykt till t.ex. Fårholmen eller åkrarna i Vik. Här finns också möjligheter till ett dagslångt äventyr där du kan besöka områdets sju fågeltorn, följa fågellivet från en dold koja på udden i Borgnäset och observera fågelbeståndet på åkrarna i Vik.
Kring Gammelstadsviken häckar årligen cirka 80 olika fågelarter, och enbart under flyttningstiden kan här finnas många gånger fler arter. I vattenområden förekommer rikligt med t.ex. skäggdopping och knipa. Mångstämmiga sångare i vassruggen är rörsångaren och sävsångaren samt sävsparven. Mer sällsynta sångare i området är t.ex. trastsångaren. Vattenrallen har ett ljud som påminner om en skrikande gris. Den hör eller ser du bäst när det mörknar på kvällen eller i morgongryningen. Strandlundar bjuder på en bra livsmiljö till exempel för svarthättan och näktergalen. Tofsvipans och sånglärkans ljud hörs på och ovanför åkrar.
Området kring Vik–Gammelstadsviken har mycket länge varit en intressant plats för fågelskådare. Ornitologen och fågelmålaren Magnus von Wright besökte Gammelstadsvikens stränder redan tidigt på 1800-talet. På 1940-talet publicerade Leo Lehtonen boken Lintuparatiisi (sv. Fågelparadiset), som handlade om Gammelstadsviken. Det första fridlysningsbeslutet fattades 1959 och den systematiska uppföljningen av fågelbestånden har pågått sedan 1986. Gammelstadsvikens är ett av de populäraste fågelutfärdsmålen i Finland.
Nordsjötoppen och Nybondas
Nordsjötoppen är som fågelskådningsplats sällsynt, eftersom platsen helt och hållet har skapats av människohand: jordmaterial som schaktats från angränsande Nordsjö hamn har deponerats i så stor omfattning här att det bildat en backe som på sin högsta punkt är 60 meter ovanför havet. Under 2010-talet fick området landskapsplanering med stenar, torrakor och växter. Här byggdes också stigar.
Fågelskådare besöker platsen flitigt och har döpt backen till Himalaya. Men i verkligheten påminner platsen mer om ett kalfjäll i Lappland med ett brett urval av ängsväxter. Från backen öppnas en fri utsikt i alla väderstreck och därför lämpar sig platsen för observation av både lokala fåglar som intar sin föda på backen eller fågelbestånd som har sitt revir där eller för att observera flyttfåglar.
Tack vare den fina utsikten passar platsen perfekt för att följa alla synliga flyttfåglar, från ormvråk och fjällvråk till gäss och ringduvor. Fåglar som anländer på senvåren är till exempel näktergal samt kärrsångare och busksångare och de håller konsert nattetid i närheten av backen. Detsamma gör också kornkärran, som inte är en lika bara sångare, men som varje år besöker området.
De som besöker Nordsjötoppen kan gärna samtidigt göra en utflykt till naturvackra Nybondas friluftspark. Där kan du promenera i en gammal skog, beundra myrar och glosjöar. Betrakta landskapet från Skataudden som sträcker sig långt ut i havet eller från Rataudden lite längre norrut. Dessa platser är utmärkta om du vill följa när arktiska gäss och vattenfåglar flyttar på våren.
Drumsö
Drumsö är inte någon egentlig ”hot spot” bland fågelskådare, men ön bjuder på mångsidiga möjligheter att observera fåglar.
En central plats är Kvarnbergets fågeltorn som står högt uppe på ett berg och därifrån det öppnar sig en fri utsikt – och samtidigt ett vackert landskap – i synnerhet i västliga väderstreck samt söderut mot havet. I mars–april kan du få se t.ex. sädgäss och bläsgäss som är väg mot inlandet och i april, vid lämpliga vindar, tranor som återvänder norrut.
När våren framskrider och flyttningen av arktiska vattenfåglar ökar är strandklipporna vid Drumsö sydspets, Mörtudden, en bra plats för att observera detta naturfenomen. Vid lämpliga sydvästliga vindar kan du från stränderna se när t.ex. de vitkindade gässen anländer. Från samma plats kan du också i horisonten se när alfågelflockar och storlommar flyger i små formationer, stiligt och ljudlöst. I synnerhet tidigt på våren kan du på nära håll se många lokala alfåglar som intar föda i havet intill Drumsö.
På Drumsö kan du t.ex. göra en fågelvandring eller fågelcykling som varar ett par tre timmar. Färden börjar vid Björkholmens metrostation och följer stränderna till Mörtudden och därifrån vidare via vinterbadarnas plats Humaus till öns inre delar och vidare längs parkstigarna till Kvarnbergets fågeltorn. Därifrån är det bara en kort promenad tillbaka till Björkholmen eller Drumsö metrostation.
Mjölö
Mjölö är Helsingfors ”nyaste” fågelskådningsplats: Mjölö var Försvarsmaktens ö i över hundra år och stängt för allmänheten ända fram till de senaste åren. Nu kan du ta dig till Mjölö från Salutorget med en skärgårdsfärja, i vilken du också kan övernatta. På ön finns dessutom ett område där du får tälta samt en gästhamn. För närvarande håller man på att utarbeta en detaljplan som om den genomförs förbättrar rekreationstjänsterna på ön.
Från mitten till slutet av maj finns det lysande möjligheter att se när de arktiska fåglarna flyttar, dvs, vitkindade gäss och prutgäss, alfåglar, sjöorrar och lomfåglar dvs. storlommar och smålommar. För detta syfte finns en utmärkt och lättillgänglig plats t.ex. vid roten av Pennudden, som sticker ut som en penna i den nordöstra delen av ön (den övriga delen av udden är i sin helhet ett slutet område).
Observation av de arktiska fåglarnas flyttning på våren stående på strandklipporna kräver tidig uppvakning och gott om tålamod – men i slutändan finns det ju inte så många bra fågeldagar – och dessutom varm klädsel, eftersom den yttre skärgården i maj kan vara isande kall. Lyckligtvis är Mjölö för fågelskådare inte bara en stor ö, utan också en mycket omväxlande plats. I de inre delarna av ön kan du i skydd av skogen höra ljudet av lundsångare, gärdsmyg och mindre flugsnappare. På öppnare ställen kan du höra den karminröda rosenfinkens pigga vissling eller göktytans melankoliskt sjunga med sitt stickande ljud. Du kan också få se en törnskata som lurpassar på ett byte eller en hussvala som häckar på ön.
Senare på våren ger buskarna sångplatser för till exempel näktergalar och busksångare. De börjar sjunga sent på kvällen och tystnar en åt gången när solen stiger högre upp. Fågelbeståndet på stränder och närliggande skär är mångsidigt med ejdrar, tobisgrisslor och drillsnäppor.
Esbo, Bredviken
Bredviken är en lummig havsvik som finns på båda sidor av gränsen mellan Esbo och Helsingfors. Bredvikens naturskyddsområde finns i Esbo och den bästa utsikten över området fås från Marens fågeltorn, som är på drygt fem minuters promenadavstånd från Aalto-universitetets metrostation.
I Bredviken finns ett av huvudstadsregionens bästa fågelvatten. Naturskyddsområdet är knappa två kvadratkilometer och huvudsakligen öppet vatten och dess stränder präglas av täta vassruggar, fuktiga strandängar och lummiga strandlundar. Bredviken är känd som ett mångsidigt häckningsområde och under flyttningstiden är området rastplats i synnerhet för vattenfåglar och vadare, särskilt på våren i april–maj. Från tornet kan du se lokala fåglar, men också utmärkt följa hur fåglarnas flyttning framskrider.
Den strandäng som öppnar sig framför Marens fågeltorn ger dig ypperliga möjligheter att bekanta dig med fågelbeståndet. Här lär du dig enkelt att identifiera större strandpipare, mindre strandpipare, rödbenor, grönbenor och brushanar. Med lite tur lär du också känna sällsyntare vadare, såsom myrsnäppan och småsnäppan. Vattenfågelbeståndet är också rikligt och på det öppna vattenområdet i Bredviken kan du på våren i bästa fall se tiotals salskrakar samt hundratals viggar och storskrakar. Den vassrugg som omger tornet är i början av våren en sångplats för sävsparvar och senare ansluter sig till kören rörsångaren och sävsångaren samt ofta också trastsångaren i ett litet antal.
Fördelen med det populära tornet är att där nästan alltid finns erfarna fågelskådare som du kan be om råd och som hjälper dig att identifiera fåglar. De är också experter på att visa de mest intressanta arterna bland hundratals eller tusentals fåglar. Från Marens torn går en naturstig på ett par kilometer till Naturens hus Villa Elfvik, där det finns ett annat fågeltorn som ger en fin utsikt över Bredviken.